Matteusevangeliet 3 SKB

1. Vid den tiden (i de dagarna) träder Johannes Döparen [öppet] fram och predikar i Judéens öken [ödsliga vildmark]

2. och säger: ”Omvänd er (ångra er) [tänk annorlunda från och med nu], för himmelriket är nära (himlarnas kungarike har närmat sig).” [Uttrycket ”himmelriket” återfinns bara i Matteusevangeliet och används synonymt med Guds rike (som de andra evangelieförfattarna använder). Formuleringen reflekterar den judiska gudfruktiga seden att inte skriva ut gudsnamnet. Detta är något man kan förvänta sig av en text riktad främst till judiska läsare, som ju Matteusevangeliet är. Även inom dagens svensk-judiska litteratur skriver man inte ”Gud”, utan ”G-d” utan vokal.]

3. För han är den som omtalas genom profeten Jesaja som [som profeten Jesaja syftar på när han] säger: En röst av en som ropar (manar) i öknen (vildmarken, ödemarken): ”Bered Herrens väg, gör hans stigar raka (jämna) [bana väg för Herren].” [Citat från Jes 40:3 ur den grekiska översättningen Septuaginta. Matteus ändrar citatet från ”vår Guds stigar” till ”hans stigar”. En uppmaning att omvända sig och vandra på hans upptrampade och välkända vägar, se även Jes 35:8.]

4. Johannes bar kläder (en mantel) av kamelhår och hade ett läderbälte om livet. [Han påminde om profeten Elia, se 2 Kung 1:8. Senare i Matteusevangeliet kopplas dessa två profeter tydligt samman, se Matt 11:14.] Hans mat var gräshoppor och vildhonung [vanlig föda i vildmarken, se 3 Mos 11:22].

5. Jerusalem och hela Judéen och distrikten kring Jordan kom ut till honom [i allt större antal].

6. De lät sig döpas av honom i floden Jordan medan de bekände (öppet erkände) sina synder [just innan dopet när de stod i vattnet]. [Det grekiska ordet för dop är baptizo som ordagrant betyder ”att doppa ned i”. Det är skillnad mellan Johannes omvändelsedop och troendedopet i Herren Jesu namn, se Apg 19:3. Johannes dop var förberedande och handlade om omvändelse från sin synd, inte nödvändigtvis i samband med att man bekände Jesus som Herre. Troendedopet får sin fullständiga betydelse först efter Jesu uppståndelse, se Matt 28:19. I dopet identifierar sig den troende med Jesu död, begravning och återuppståndelse, se Rom 6:4-8. Denna handling visar att man dör bort från sitt eget, begraver sin gamla syndiga natur och blir en ny skapelse i Jesus. Dopet föregås av personlig omvändelse och sinnesändring och åtföljs av löftet om Hjälparen, den helige Ande, som ger kraften att leva det nya livet, se Apg 2:38; Matt 3:11.]Bär frukt som är värdig omvändelsen [Det religiösa ledarskapet i Jerusalem hade tidigare skickat tjänare med frågor till Johannes, se Joh 1:19. Det verkar inte som om dessa svar räckte eftersom de nu själva kom ut i öknen för att betrakta vad som lockade så många dit.]

7. Många fariséer och saddukéer kom till hans dop. När han såg på dem [och genomskådade deras falska motiv] sa han till dem: ”Ni giftormars barn! [Han förknippade dem med död, och med Satan själv som bedrog Eva genom en orm.] Vem har fått er att tro att ni kan fly undan den kommande vredesdomen?

8. Bär (producera) då [sådan] frukt som tillhör (är värdig; överensstämmer med) omvändelsen (det förändrade tänkesättet) [hos ett hjärta som inte längre älskar synd].

9. Börja inte säga till varandra [ha inte er stolthet i ert religiösa arv genom att säga]: ’Vi har Abraham till far.’ Jag säger er att Gud kan uppväcka barn åt Abraham av dessa stenar.

10. Yxan är redan satt till roten på träden. Varje träd som inte bär god frukt huggs ner och kastas i elden.

11. Jag döper er i vatten till omvändelse, men den som kommer efter mig är starkare än jag. Jag är inte ens värd att ta av honom hans sandaler [som var en slavs uppgift]. Han ska döpa er i (med) den helige Ande och eld.

12. Han har sin kastskovel i handen för att rensa (rengöra) sin tröskplats och samla in vetet i sin loge, men agnarna ska han bränna upp i en eld som inte kan släckas.” [De tre största religiösa judiska grupperingarna var: Fariséer – följde stränga yttre regler i syfte att uppnå fromhet och jämställde rabbinernas tolkningar med Gamla testamentets skrifter. Farisé betyder ”separerad”. Saddukéer – Accepterade hela Tanach på samma sätt som fariséerna, dock inte den muntliga Toran (Mishna och Talmud). Man trodde inte heller på något övernaturligt såsom änglar eller ett liv efter döden, se Apg 23:8. De var i majoritet i Sanhedrin och mer positiva till den romerska staten än fariséerna. Namnet Sadduké härstammar troligtvis från en överstepräst som hette Zadok. Esséer – var en sträng sluten grupp som levde avskilda från samhället, ofta ensligt och öde. En av dessa platser antas vara Qumran – där fyndet av Dödahavsrullarna 1947 även medförde ökad kunskap om denna gruppering. De omnämns inte i Nya testamentet, men enligt den judiske historieskrivaren Josefus fanns det totalt ca 4 000 anhängare i landet. Han nämner också ”Esséernas port” i det sydvästra hörnet av Jerusalem, vilket tillsammans med andra omnämnande visar att gruppen också fanns i Jerusalem. Namnets ursprung är inte helt känt, men kan betyda ”görare/skapare” av Torah eller härstamma från ett hebreiskt ord för ”utanför”. Förutom dessa fanns många olika politiska och religiösa grupperingar som seloter (Matt 10:4), sikarier (Apg 21:38), herodianer (Matt 22:16; Mark 3:6; 12:13) och samaritaner (Luk 10:33; 17:16-18; Joh 4:9, 19-20; 8:48).]Jesus döps(Mark 1:9-11; Luk 3:21-22; Joh 1:29-34)

13. Sedan kom Jesus från Galileen [ner] till Johannes [Döparen] för att bli döpt av honom i Jordan [floden].

14. Men Johannes försökte hindra honom, han protesterade och sa: ”Det är jag som behöver bli döpt av dig, och du kommer till mig?”

15. Jesus svarade honom: ”Låt det ske nu, för så ska vi uppfylla all rättfärdighet.” Då lät Johannes det ske. [Dopet visar att Jesus är helgad, avskild till ett specifikt syfte, åt Gud. Genom dopet identifierar han sig med människans synd, fast han själv var syndfri. Detta offentliga dop bekräftar också Jesu officiella tjänst som startar nu.]

16. När Jesus hade blivit döpt steg han genast upp ur vattnet. Plötsligt öppnade sig himlen och Johannes såg Guds Ande sänka sig ner som en duva och komma över Jesus.

17. En röst från himlen sa: ”Detta är min son – min Älskade. I honom har jag min glädje (mitt behag).” [Delvis citat från Ps 2:7; Jes 42:1. Se även Matt 17:5; 2 Pet 1:17. I dessa två verser är alla tre personer i treenigheten klart synliga.]