Mika 6 SKB

1. Snälla, lyssna nu på vad Herren (Jahve) säger: Stå upp, klaga (åberopa, lägg fram din sak) inför bergen och låt kullarna höra din röst,

2. Hör ni berg, Herrens (Jahves) polemik (resonemang, sak), och ni eviga klippor, jordens grundvalar, för Herren (Jahve) har sak med sitt folk och han ska plädera med Israel.

3. Mitt folk, vad har jag gjort mot er? Och vari har jag tröttat ut er? Vittna mot mig!

4. För jag förde dig upp och ut ur Egyptens land och återlöste dig, ut ur slavhuset (slaveriet) och jag sände Mose, Aron och Mirjam framför dig.

5. Mitt folk, kom nu ihåg vad Moabs kung Balak tänkte ut och Bileam, Beors son svarade honom, från Shittim till Gilgal för att du ska förstå (ha intim kunskap om) Herrens (Jahves) rättfärdiga gärningar.

6. Med vad (hur) ska jag komma inför Herren (Jahve) och böja mig inför Gud i höjden? [Nu följer tre exempel:] Ska jag träda fram inför honom med brännoffer, med årsgamla kalvar?

7. Glädjer sig Herren (Jahve) åt baggar i tusental, åt tiotusen strömmar av olja [som användes vid matoffret då man hällde olivolja över mjölet, se 3 Mos 2:1]? Ska jag ge honom mitt förstfödda barn som ett offer för min överträdelse, min livsfrukt för mitt livs synd? [Nej, varken kalvar, baggar eller något så avskyvärt som att offra sitt barn skulle Gud kräva. I nästa vers följer Herrens vilja och påminnelse.]

8. Han har visat dig (förklarat; gjort känt) [speciellt sådant som varit oklart och dolt, se Heb 9:23; 10:1] du människa, vad som är gott (behagligt, vackert, bättre, bäst; etiskt rätt). Och vad begär Herren (Jahve) av dig [efterfrågar och söker hos dig], annat än att [du ska/vill] göra [det som är] rätt (fastställt, värdigt; förespråka rättvisa), älska (önska; sträva efter) nåd (omsorgsfull och trofast kärlek; barmhärtighet – hebr. chesed) och ödmjukt vandra [leva ditt liv] med din Gud (Elohim)? [Här får profeten Mika svaret på de frågor han just ställt, se verserna 6 och 7. Gud ser inte bara till yttre offer, utan till något som är långt viktigare, nämligen hjärtats inställning och ett liv som reflekterar hans kärlek. Det första är att göra det som är rätt och förespråka rättvisa domar, se Jak 1:27. Det andra är att älska Guds nåd. De hebreiska orden som används är ahava chesed. Ordet chesed används oftast om Guds omsorgsfulla och trofasta kärlek mot människan, se 2 Mos 34:7; Klag 3:22. Här handlar det om att se med Guds nåd på andra människor. Det tredje är att vara ödmjuk i sin vandring (hebr. tsana) inför Gud. Det hebreiska verbet används som ett adjektiv och förekommer bara här och i Ords 11:2 och handlar om att hålla en låg profil, dvs. att frivilligt inta en anspråkslös blygsamhet. Välsignelsen som följer då man handlar på denna insikt resulterar i att man vill leva sitt liv efter Guds vilja, söka hans närvaro och umgås med honom. Jesus utgår från detta sammanhang i Mika när han talar till fariséerna och de skriftlärda. Han ställer tre små ”lätta” kryddor mot dessa tre långt ”tyngre” delar av Mose undervisning och använder orden: rättvisa, barmhärtighet och trohet (tro), se Matt 23:23. Lukas sammanfattar med två ord: rättvisan och kärleken till Gud, se Luk 11:42.]

9. Lyssna! Herren ropar till staden och det är vishet att ta hänsyn (visa respekt) för ditt namn, lyssna (uppmärksamma) staven (härskarstaven) och den som har utsett den.

10. Är fortfarande ondskans skatter i den ondes hus och det falska efa-måttet som är en styggelse? [En efa var ett volymmått på 22-36 liter.]

11. Ska jag bli ren med en ond (manipulerad) våg och med en väska med falska vikter?

12. Den rike mannen är därigenom full av våld, och invånarna där har talat lögner och deras tunga är förrädisk i deras mun.

13. Därför slår jag dig också med djupa sår, jag gör dig öde på grund av din synd.

14. Du ska äta men inte bli mätt, och din sjukdom ska vara i dina inälvor [alternativ översättning: ”din mage ska vara tom”], och du ska bli gravid men inte föda fram (det blir missfall), och vemhelst som du skickar fram ska jag överlämna till svärdet.

15. Du ska så men du ska inte skörda, du ska trampa oliverna men inte smörja dig med olja, och vindruvorna men du ska inte dricka vin.

16. [Den onda kungen] Omris förordningar (ordagrant ”saker inristat”) efterlevs och alla sedvänjor i [han sons] Ahabs hus och ni vandrar efter deras råd, så att jag måste göra dig till något som väcker förundran och dina invånare till ett väsande, och ni ska bära mitt folks förebråelser. [Omri och hans son Ahab (gift med Jesebel) regerade i det norra riket i början på 800-talet f.Kr. Omri och Ahab gjorde mer ont än alla kungar före dem, se 1 Kung 16:25-26, 30-33; 2 Kung 8:18. Uttrycket ”Omris förordningar” fungerar som en titel för rikets avfall och avgudadyrkan. Omris dynasti rådde ända fram till någon generation före Mika då Sakarja dog, se 2 Kung 15:8.]