Ordspråksboken 1 SFB15

1. Ordspråk av Salomo, Davids son, Israels kung.

2. Med dem lär man känna vishet och förmaning och förstår kloka ord,

3. man får förmaning till att handla vist, rättfärdigt, rättvist och rätt.

4. De ger de okunniga klokhet, de unga kunskap och omdöme.

5. Den vise hör dem och ökar sin lärdom, den förståndige får klok ledning.

6. Med dem förstår man ordspråk och liknelser, de visas ord och deras gåtor.

7. Att vörda Herren är början till kunskap, men dårar föraktar vishet och förmaning.Varning för att ledas vilse

8. Hör, min son, din fars förmaning och förkasta inte din mors undervisning,

9. för de är en skön krans för ditt huvud och en vacker kedja för din hals.

10. Min son, om syndare lockar dig, så följ dem inte.

11. Om de säger: ”Kom med oss! Vi ska ligga på lur efter blod, i bakhåll för oskyldiga utan orsak.

12. Som dödsriket ska vi sluka dem levande, friska och sunda ska de fara ner i graven.

13. Allt dyrbart ska vi vinna, vi ska fylla våra hus med byte.

14. Dela du vår lott med oss! Vi alla ska ha gemensam kassa.”

15. Min son, gå inte samma väg som de, håll din fot borta från deras stig,

16. för deras fötter skyndar till det som är ont, de rusar för att spilla blod.

17. Det är ingen mening att lägga ut nätet inför ögonen på alla fåglarna.

18. De ligger på lur efter sitt eget blod, de gillrar fällor för sina egna liv.

19. Så går det dem som söker oärlig vinst, den tar livet av sina ägare.Visheten kallar och varnar

20. Visheten ropar på gatan, hon höjer sin röst på torgen.

21. Hon predikar i gathörnens buller, vid ingången till stadens portar talar hon sina ord:

22. ”Hur länge ska ni okunniga älska okunnighet, ni hånare njuta av att håna och ni dårar hata kunskap?

23. Vänd om till mig när jag varnar er. Se, jag ska låta min Ande flöda över er, jag ska låta er lära känna mina ord.

24. Men ni vägrade lyssna när jag ropade, ingen brydde sig när jag räckte ut min hand.

25. Ni förkastade alla mina råd och ville inte veta av mina varningar.

26. Därför ska också jag le åt er olycka och håna när skräcken drabbar er,

27. när skräcken kommer som ett oväder och er olycka drar in som en storm, när nöd och ångest drabbar er.

28. Då ska de ropa till mig utan att jag svarar, de ska söka mig utan att finna mig.

29. De hatade kunskap och valde inte att vörda Herren,

30. de ville inte veta av mitt råd utan föraktade alla mina varningar.

31. Därför ska de få äta sina gärningars frukt och mättas av sina onda planer,

32. för de okunnigas avfällighet ska döda dem och dårarnas sorglöshet förgöra dem.

33. Men den som lyssnar till mig ska bo i trygghet och inte behöva frukta något ont.”