Ordspråksboken 11 SKB

1. En falsk balansvåg är avskyvärd (motbjudande, vidrig) för Herren (Jahve), men omanipulerade (felfria, kompletta, fulla) vikter behagar honom.

2. När stolthet (högfärd, övermod, fräckhet) kommer [har infunnit sig], då kommer skam (vanära, förödmjukelse), men hos de ödmjuka finns [med de anspråkslösa och blygsamma kommer] vishet.

3. De oskyldigas integritet vägleder dem [framåt på Guds väg], men de otrognas falskhet leder till deras undergång.

4. Rikedomar hjälper inte (är ingen säkerhet) på vredens (domens) dag, men rättfärdighet räddar (rycker bort; lyfter dig) från döden.

5. Rättfärdigheten hos den oskyldige jämnar vägen (gör den rak), men syndaren faller på grund av sin egen synd (ogudaktighet, ondska).

6. Rättfärdigheten hos de som tänker och handlar moraliskt rätt (de ärliga) räddar dem, men de otrogna fångas av sina egna giriga begär (lystnad; lust till ondska).

7. När en skyldig (kriminell) människa dör, går hans hopp [för framtiden] om intet, det onda han hoppades på blir det inget av.

8. Den rättfärdige räddas från problem, syndaren drabbas i stället.

9. Med sin mun ödelägger (förstör, raserar) den gudlöse (skenhelige, hycklaren) sin granne, men genom kunskap (insikt, förståelse) [av Guds sanna ord] blir de rättfärdiga räddade.

10. När det går bra för de rättfärdiga gläder sig staden, och när syndaren (den skyldige, kriminelle) förgås (tas undan), då höjs glädjerop.

11. De rättfärdigas inflytande välsignar (bygger upp) en stad, men syndares ord (tal, råd, mun) slår omkull den.

12. Den som är utan vett förringar sin granne (värderar sin landsman lägre än vad som är rättvist), medan den som har insikt (förstånd) bevarar lugnet (sprider inte rykten).

13. Den som pratar bredvid munnen berättar hemligheter (vad som sagts i förtroende), men den som är pålitlig (trogen i sitt hjärta) bevarar ett förtroende (en hemlighet).

14. Utan vist ledarskap (styre), faller nationen (folket blir utslaget eller deserterar), men många [goda och visa] rådgivare ger trygghet (säkerhet, befrielse).

15. Den som går in med en garanti (går i borgen) för ett lån till en främling kommer med säkerhet att få lida, men den som vägrar (undviker) att skaka hand (skriva under) är säker.

16. En generös (nåderik, god, vänlig) kvinna vinner ära (respekt), hänsynslösa (våldsverkare) vinner [bara materiella] rikedomar.

17. En man som ger sig själv nåd (omsorgsfull kärlek) gör sig själv gott (får tillbaka välsignelse), men den som är hård [grym mot andra] skadar sin egen kropp.

18. Den ogudaktiges vinst är bedräglig (falsk, imaginär), men den som sår rättfärdighet skördar en säker lön.

19. Sann rättfärdighet leder till liv, men den som ständigt strävar (söker) efter ondska jagar den till sin egen död (den leder till döden).

20. De som medvetet har ett falskt (förvridet) hjärta är avskyvärda (motbjudande, vidriga) i Herrens (Jahves) ögon, men de som vandrar med integritet (ostraffligt, utan skuld) är hans glädje (behag).Dom och befrielse

21. Var säker på att de onda inte blir ostraffade, men de rättfärdigas barn blir befriade.

22. Som en guldring i svinets tryne är skönhet hos en kvinna utan vett (omdöme, bedömningsförmåga, stadga).

23. Vad de rättfärdiga längtar efter (hoppas på) är bara gott, men vad de ogudaktiga (onda, syndiga) kan förvänta sig är vrede.Guds ekonomi

24. Den finns som [frikostigt] sprider (strör, sår) ut, och [hela tiden] får mer och mer, och den finns som undanhåller (snålar; sparar på) mer än vad som är rätt (rättvist, passande) – vilket bara leder till fattigdom (brist, armod, nöd). [Genom att ge av sina tillgångar förökas allt och blir tillgodosett då det ständigt fylls på.]

25. Den som välsignar (en generös själ; en givmild person) blir framgångsrik (rikt mättad; även: smord, se Ps 23:5), och den som vederkvicker andra (släcker andras törst; frikostigt vattnar andra), ja, han blir [själv] översköljd (vattnad; rikligt välsignad med regn) [från ovan]. [Ordet ”vederkvickt” (hebr. ravah) handlar om att fylla andras behov och släcka andras törst. ”Översköljd” är i grundtexten det ovanligare ordet yara, som bara går att finna här och i profetboken Hosea, där det dels beskriver fysiskt höst- och vårregn som vattnar jorden, se Hos 6:3, men också används bildligt för Guds rättfärdighet som ”regnar” över Israel, se Hos 10:12. Här i Ordspråksboken antyds en skillnad både i proportion och riktning. Den som frikostigt delar med sig av lite vatten från egen brunn till andra människor vill Gud kompensera med rikliga välsignelser från ovan, speciellt genom den så nödvändiga nederbörden. De två subjekten översätts ”den”, även om ”själ” på hebreiska är i feminin form och det i grundtexten står ”han som vederkvicker”. Versen innehåller andliga principer som gäller alla människor.]

26. Folket förbannar den som medvetet håller tillbaka sin säd [när folket behöver få mat], men den som säljer blir välsignad [av både Gud och människor].

27. Den som ihärdigt (flitigt, omsorgsfullt; som första prioritet) söker det goda får [Guds och människors] favör (gillande, godkännande), men den som frågar efter (flitigt söker; kräver; tar sin tillflykt till) det onda, kommer själv att få det över sig [Ords 5:22; Ps 7:17].

28. Den som förtröstar på (sätter sitt hopp till) rikedomar kommer att falla, men den rättfärdige ska grönska som en växande kvist (blomstrande trädkrona).

29. Den som ställer till med olycka i sin egen familj, hans arv blir som vinden (tomhet, den är som bortblåst), och dåren kommer att få tjäna (vara slav till) de som har visa hjärtan.

30. De rättfärdigas frukt (resultat, vinst) är som ett livets träd, och den som vinner hjärtan är vis. [Den grekiska översättningen Septuaginta har i stället för den synonyma parallellen ”vinner hjärtan”, ett motsatsförhållande: ”men våld utsläcker liv”.]

31. Se (lägg noga märke till detta), om den rättfärdige får sin belöning redan här på jorden [alla våra handlingar får konsekvenser, rättfärdighet ger välsignelse, frid och framgång, men även felsteg ger konsekvenser], hur mycket mer då den ogudaktige och syndaren. [Detta är den enda av alla verser i Ordspråksboken som börjar med ordet ”Se”. Det ger extra fokus och belyser att versen har ett viktigt budskap. Hebreiska ordet för belöna, shalam, kommer från ordet shalom och kan användas både i positiv och negativ bemärkelse. Detta gör att versen kan tolkas på två sätt. Den rättfärdige belönas med frid, välsignelse redan här på jorden, men kan också behöva ta konsekvenserna av de felsteg han gör. Oavsett tolkning så är grundbudskapet klart och sammanfattas i 1 Pet 4:18: ”Om den rättfärdige knappt blir räddad, hur ska det gå för den orättfärdige?”]