Ordspråksboken 13 B2000

1. En klok son älskar fostran, den trotsige lyssnar inte på klander.

2. Vad munnen talar kan ge god näring, men de svekfullas näring är våld.

3. Den som vaktar sin tunga räddar livet, den lösmynte råkar i fördärvet.

4. Den late är lysten men får ingenting, den flitiges önskan blir rikligt uppfylld.

5. Den rättfärdige hatar lögn, den onde handlar skamligt och fräckt.

6. Rättfärdighet skyddar den oförvitlige, ondska blir syndarens fall.

7. Den ene spelar rik men har ingenting, den andre låtsas fattig men är förmögen.

8. Den rike får betala lösen för sitt liv, den fattige hör inte av några hotelser.

9. Den rättfärdiges ljus strålar klart, men den ondes lampa slocknar.

10. Tölpens övermod ställer till gräl, vishet finns hos dem som tar råd.

11. Lättvunnen rikedom krymper ihop, det som långsamt sparas växer.

12. Utdragen väntan gör hjärtat sjukt, uppfylld önskan är ett livets träd.

13. Den som föraktar råd råkar illa ut, den som lyder förmaningar får sin lön.

14. Vad den vise lär ut är en källa till liv, en hjälp att undgå dödens snaror.

15. Gott förstånd ger uppskattning, trolöshet leder i fördärvet.

16. Den förståndige gör allt med insikt, dåren sprider dumhet omkring sig.

17. En dålig budbärare ställer till olycka, ett pålitligt sändebud ger läkedom.

18. Att försmå fostran ger fattigdom och skam, men den som låter sig tuktas blir ärad.

19. Uppfylld önskan gör själen gott, dåren hatar att avstå från det onda.

20. Den som vistas bland kloka blir klok, den som umgås med dårar går det illa.

21. Syndaren förföljs av olycka, lycka blir den rättfärdiges lön.

22. Den gode lämnar arv åt barn och barnbarn, men syndarens rikedom går till den rättfärdige.

23. Processer tär på den fattiges teg, allt han äger sopas bort då rättvisa saknas.

24. Den som spar på riset hatar sin son, den som älskar honom fostrar i tid.

25. Den rättfärdige äter och blir mätt, den ondes mage är tom.