Ordspråksboken 13 SFB98

1. En vis son lyssnar till sin fars förmaning, en bespottare lyder ingen tillsägelse.

2. Envar får njuta av sin muns frukt, men de trolösa hungrar efter våld.

3. Den som vaktar sin tunga bevarar sitt liv, den lösmynte råkar i olycka.

4. Den late är full av begär men får ingenting, de flitigas hunger blir rikligen mättad.

5. Den rättfärdige avskyr lögnaktigt tal, den ogudaktige beter sig skamligt och vanhedrande.

6. Rättfärdighet bevarar den redbare, ondska fäller syndaren.

7. Den ene vill anses rik men har ingenting, den andre vill anses fattig men äger mycket.

8. Den rike måste ge sin förmögenhet som lösepenning för sitt liv, den fattige hör inte av något hot.

9. De rättfärdigas ljus lyser klart, de ogudaktigas lampa slocknar.

10. Övermod vållar bara kiv, vishet äger de som tar emot råd.

11. Lätt fånget är lätt förgånget, men den som samlar efter hand får mycket.

12. Förlängd väntan tär på hjärtat, uppfylld önskan är ett livets träd.

13. Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom, den som fruktar budet får belöning.

14. Den vises undervisning är en källa till liv, en hjälp att undgå dödens snaror.

15. Gott förstånd för med sig välvilja, de trolösas väg är alltid sig lik.

16. Den kloke handlar med förstånd, dåren blottar sin dumhet.

17. En ogudaktig budbärare faller i olycka, ett tillförlitligt sändebud ger läkedom.

18. Fattigdom och skam får den som föraktar förmaning, den som tar vara på tillrättavisning blir ärad.

19. Uppfylld önskan är ljuvlig för själen, men dårar hatar att överge sin ondska.

20. Den som umgås med visa blir vis, den som är vän med dårar går det illa.

21. Syndare förföljs av olycka, de rättfärdigas lön blir lycka.

22. Den gode lämnar arv åt barnbarn, syndarens egendom förvaras åt den rättfärdige.

23. De fattigas nyodling ger riklig föda, men den sopas bort när orätt råder.

24. Den som spar på riset hatar sin son, den som älskar honom fostrar honom i tid.

25. Den rättfärdige äter och blir mätt, de ogudaktiga får gå med tom mage.