Ordspråksboken 29 B2000
1. Den som tuktas ofta och ändå är stursk skall krossas plötsligt och ohjälpligt.
2. När de rättfärdiga är många gläder sig folket, när de onda härskar suckar folket.
3. Den som älskar vishet ger sin far glädje, den som går till horor gör av med förmögenheten.
4. Med rättvisa bygger kungen upp landet, den som ökar pålagorna ödelägger det.
5. Den som smickrar sin nästa lägger ut ett nät för hans fötter.
6. Den gudlöse snärjs i sin synd, men den rättfärdige kan glädjas och jubla.
7. Den rättfärdige sörjer för de svagas rätt, den onde saknar all insikt.
8. Hädare hetsar upp hela staden, de visa får vreden att lägga sig.
9. När den vise drar dåren inför rätta blir det skrik och skratt och ingen ordning.
10. De blodtörstiga hatar den oskyldige, men de rättrådiga skyddar hans liv.
11. Dåren ger luft åt sin vrede, den vise behärskar sig.
12. En härskare som lyssnar på lögner får idel skurkar i sin tjänst.
13. Fattig och förtryckare lever sida vid sida, åt båda ger Herren ögonens ljus.
14. När kungen dömer de svaga rättvist skall hans tron bestå för alltid.
15. Tuktan med käppen ger vishet, men en ouppfostrad pojke är en skam för sin mor.
16. När de onda frodas, frodas synden, men de rättfärdiga skall se deras fall.
17. Tukta din son, så gör han dig nöjd och fyller dig med välbehag.
18. Utan profeter förvildas folket, lycklig den som håller lagen.
19. Ord fostrar ingen slav, han förstår men lyder inte.
20. Ser du en som pratar i tid och otid — det är mera hopp om en dåre.
21. Om en slav skäms bort från ungdomen blir han uppstudsig med tiden.
22. En argsint man vållar gräl, den hetlevrade förbryter sig ofta.
23. Högmod leder till förödmjukelse, men den ödmjuke vinner ära.
24. Hälaren är sin egen fiende, han hör förbannelsen men tiger.
25. Fruktan för människor blir en snara, men den som litar på Herren får skydd.
26. Många söker företräde hos härskaren, men av Herren får var man sin rätt.
27. Missdådaren är vidrig för de rättfärdiga, den redbare är vidrig för de onda.