Ordspråksboken 8 SKB

1. Är det inte så att fru vishet ropar, och fröken förstånd höjer sin röst? [I motsats till den lösaktiga kvinnan i kapitlet innan så är det inget hemlighetsmakeri, inbjudan att ta emot vishet och förstånd går ut helt öppet till alla.]

2. Uppe på höjderna står hon, vid vägen, där stigarna möts (vid vägskälet).

3. Intill portarna, vid ingången till staden ropar hon (klart och tydligt):

4. ”Till er människor (män – hebr. ish), jag ropar på er, och jag riktar mig till hela mänskligheten (människors barn – hebr. bene adam).

5. Ni oförståndiga, lär er klokhet (lär er urskilja vishet), ni [självgoda arroganta] dårar, skaffa ett hjärta av förstånd (vishet, urskillningsförmåga).

6. Lyssna, för jag vill berätta om fantastiska (förträffliga, överlägsna) saker, när jag öppnar min mun så talar jag det som är rätt.

7. Min mun talar (mumlar lågmält) vad som är sant (fast, bestående), eftersom mina läppar hatar (avskyr) ondska.

8. Alla ord från min mun är rättfärdiga, i dem finns inget motstridigt (falskt, avogt) eller förvridet (fördärvat, korrupt, slingrande, perverst).

9. De är uppenbara (självklara, lättillgängliga) för den som förstår, och rätta för den som ständigt lär sig (hittar, fördjupar sin kunskap).

10. Ta hellre emot min undervisning (förmaning) än [strävan efter] silver, och [min] kunskap hellre än utvalt guld.

11. Vishet är bättre än rubiner och pärlor, ingenting som du kan tänkas önska dig går upp emot henne.

12. Jag, visheten bor tillsammans med förstånd, jag visar vägen till (ger klarhet, lär ut, äger) kunskap och insikt (gott omdöme).

13. Att frukta (vörda, respektera) Herren (Jahve) är att hata [att inte göra] det onda. Högfärd (stolthet) och högmod (arrogans, pompa: svulstig ståt), ja, en ond väg [ett ont leverne] och en fördärvad (falsk, bedräglig) mun [perverst och förvridet tal], det hatar jag .”Sök vishet

14. ”Jag [visheten personifierad] har alla råd (anvisningar, rekommendationer), jag är förstånd, jag har makt (kraft).

15. Genom mig regerar kungar (ledare) och dömer furstar rättvist (genom vishet kan rättvisa lagar skapas).

16. Genom mig regerar härskare (ledare), och stormän, ja alla rättfärdiga ledare (domare) på jorden.

17. Jag älskar dem som älskar mig, och de som söker mig tidigt (som första prioritet, med ett ärligt hjärta, intensivt) finner mig.

18. Rikedom och ära finns hos mig, bestående välgång (framgång i varje område och relation) och rättfärdighet.

19. Min frukt är bättre än guld, ja bättre än finaste guld, den vinning (utdelning, förtjänst) jag ger är bättre än utvalt silver.

20. Jag går på rättfärdighetens väg, mitt på rättvisans stigar (välkända upptrampade gångvägar),

21. för att förse de som älskar mig (har som livsstil att älska mig) med tillgångar (rikedomar, arv), och fylla deras förrådshus.”Vishetens ursprung

22. ”Herren (Jahve) förvärvade (födde, skapade) mig [visheten personifierad] först av allt, först av hans forntida skapelseverk.

23. Jag blev tillsatt [fick min position] från evighet, från starten (först, som huvud), ja redan innan jorden fanns.

24. När det ännu inte fanns oceaners djup, föddes jag, när det ännu inte fanns källor som flödade över med vatten.

25. Innan bergen fick sin form (grund), innan höjderna hade skapats, föddes jag.

26. Innan han hade skapat öppet land och fälten eller jordens (markens) första stoft (partiklar).

27. När han beredde (fastställde) himlarna, fanns jag [visheten personifierad] där, när han ritade en cirkel över [vatten] djupen.

28. När han skapade molnen i ovan, då de underjordiska vattenkällorna växte sig starka.

29. När han satte upp havets kustlinjer så att de inte skulle överträda hans befallning, när han fastställde jordens grund (fundament, grundval).

30. Då var jag [visheten personifierad] bredvid honom som en mästare (koordinator av arbetet), och jag var dagligen hans ögonsten, och jag gladde mig alltid inför honom.

31. Jag gladde mig (njöt, var förtjust) på den bebodda delen av jorden, jag fann nöje i (roades av) att vara bland människorna.”Visheten vill välsigna

32. ”Lyssna nu därför på mig [visheten personifierad], mina vänner (barn): Välsignade (glada, lyckliga, avundsvärda) är de som håller sig till mina vägar.

33. Ta till er min tillrättavisning (förmaning) och bli visa, ignorera (förkasta, vägra) den inte.

34. Välsignad (salig, lycklig, avundsvärd) är den som lyssnar på mig, som dagligen vakar vid mina portar och väntar utanför dörrposterna.

35. För den som ständigt finner mig [visheten personifierad], hittar livet och får (producerar, drar till sig) Herrens (Jahves) villkorade nåd (favör, glädje, fröjd, gillande, acceptans – hebr. ratson).

36. Men den som undviker (syndar mot) mig skadar sin egen själ, alla som hatar (avvisar) mig älskar döden.”