Psaltaren 106 SFB15

1. Halleluja! Tacka Herren, för han är god, evig är hans nåd.

2. Vem kan beskriva Herrens väldiga gärningar och förkunna allt hans lov?

3. Saliga är de som följer det rätta, som alltid handlar rättfärdigt.

4. Tänk på mig, Herre, efter din nåd mot ditt folk, kom till mig med din frälsning,

5. så att jag får se dina utvaldas lycka, dela ditt folks glädje och berömma mig med din arvedel.

6. Vi har syndat som våra fäder, vi har gjort fel, vi har varit ogudaktiga.

7. Våra fäder i Egypten tog inte lärdom av dina under, de tänkte inte på dina många nådegärningar utan gjorde uppror vid havet, vid Röda havet.

8. Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt känd.

9. Han talade strängt till Röda havet och det blev torrt, han förde dem genom djupen som i en öken.

10. Han frälste dem från motståndarens hand och befriade dem från fiendens grepp.

11. Vattnet täckte deras fiender, inte en enda av dem blev kvar.

12. Då trodde de hans ord och sjöng hans lov.

13. Men snart glömde de hans gärningar, de väntade inte på hans råd.

14. De greps av begär i öknen och frestade Gud i ödemarken.

15. Han gav dem vad de begärde, men sände tärande sjukdom i deras själ.

16. De fylldes av avund mot Mose i lägret och mot Aron, Herrens helige.

17. Men jorden öppnade sig och slukade Datan, den begravde Abirams grupp.

18. Eld slog upp i deras grupp, lågorna brände de gudlösa.

19. De gjorde en kalv vid Horeb och tillbad en avgudabild,

20. de bytte bort sin härlighet mot bilden av en tjur som äter gräs.

21. De glömde Gud, sin Frälsare, som gjort väldiga ting i Egypten,

22. underbara verk i Hams land, förunderliga gärningar vid Röda havet.

23. Han hotade att förgöra dem, men Mose, hans utvalde, ställde sig i vägen för att vända bort hans vrede från att fördärva dem.

24. De föraktade det ljuvliga landet, de trodde inte hans ord.

25. De klagade i sina tält och lyssnade inte till Herrens röst.

26. Då lyfte han sin hand mot dem och svor att låta dem falla i öknen,

27. att låta deras barn falla bland hednafolken och spridas ut i länderna.

28. De band sig till Baal-Peor och åt av offren till de döda,

29. de väckte Guds vrede med sina gärningar och en hemsökelse bröt ut bland dem.

30. Men Pinechas steg fram och skipade rätt, och hemsökelsen hejdades.

31. Det räknades honom till rättfärdighet från släkte till släkte, för evig tid.

32. De väckte hans vrede vid Meribas vatten och Mose fick lida för deras skull,

33. för de trotsade hans ande så att tanklösa ord kom över hans läppar.

34. De förgjorde inte folken som Herren befallt dem,

35. de beblandade sig med hednafolken och lärde sig deras gärningar.

36. De tjänade deras avgudar, och dessa blev en snara för dem.

37. De offrade sina söner och döttrar åt onda andar,

38. de spillde oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod som de offrade åt Kanaans avgudar så att landet vanhelgades av blodet.

39. De blev orena genom sina gärningar och var trolösa i allt de gjorde.

40. Då upptändes Herrens vrede mot hans folk, och han avskydde sin arvedel.

41. Han gav dem i hednafolkens hand, och de som hatade dem fick härska över dem.

42. Deras fiender förtryckte dem, de kuvades under deras hand.

43. Han räddade dem gång på gång, men de var upproriska i sina planer och sjönk allt djupare genom sin synd.

44. Men han såg till dem i deras nöd när han hörde deras rop,

45. han tänkte på sitt förbund med dem och förbarmade sig för sin stora nåds skull.

46. Han lät dem finna barmhärtighet hos alla som fört dem bort i fångenskap.

47. Fräls oss, Herre vår Gud, och samla oss från hednafolken, så att vi får prisa ditt heliga namn och ha vår ära i att lova dig.__

48. Välsignad är Herren, Israels Gud, från evighet till evighet! Och allt folket ska säga: "Amen!" Halleluja!FEMTE BOKEN