Psaltaren 109 B2000

1. För körledaren. Av David, en psalm. Gud, som jag prisar, var inte tyst!

2. De gudlösa och svekfulla anklagar mig och ljuger öppet för mig.

3. Jag omges av deras hatfulla ord, de angriper mig utan skäl.

4. De lönar min kärlek med fiendskap, fast jag inte gjort dem illa.

5. De ger mig ont för gott och hat för min kärlek.

6. Utse åt honom en orättfärdig domare, och låt en åklagare träda upp mot honom.

7. Låt honom prövas och dömas skyldig, låt hans bön vara fåfäng.

8. Må hans liv bli kort och en annan överta hans syssla.

9. Må hans barn bli faderlösa och hans hustru bli änka.

10. Må hans barn stryka runt som tiggare, fördrivna från ett hem i ruiner.

11. Må fordringsägarna ta allt han har och främlingar plundra hans egendom.

12. Må ingen visa honom vänlighet och ingen bry sig om hans faderlösa barn.

13. Må hans efterkommande utrotas och deras namn utplånas i nästa släktled.

14. Må Herren minnas hans fäders skuld, inte utplåna hans moders synd,

15. må den alltid stå för Herrens ögon. Må hans minne försvinna från jorden,

16. eftersom han inte ville visa mildhet utan förföljde de hjälplösa och fattiga och de förtvivlade för att döda dem.

17. Han älskade att förbanna, må förbannelsen drabba honom, han ville inte välsigna, må välsignelsen fly honom.

18. Han klädde sig i förbannelse som i en dräkt, må den tränga in i hans inre som vatten och som olja in i hans ben.

19. Må den hölja honom som en klädnad, vara som ett bälte han ständigt bär.

20. Låt dem som anklagar mig lönas så av Herren, dessa som talar ont om mig.

21. Men du, Herre, min härskare, gör väl mot mig, ditt namn till ära, befria mig i din trofasta godhet.

22. Jag är hjälplös och fattig, och mitt hjärta är fyllt av ångest.

23. Jag försvinner som aftonskuggan, jag skakas bort som en gräshoppa.

24. Mina knän är svaga av fasta, min kropp är mager och torr.

25. Jag är utsatt för deras hån, de skakar på huvudet när de ser mig.

26. Rädda mig, Herre, min Gud, hjälp mig i din godhet.

27. Låt dem inse att det är ditt verk, att det är du, Herre, som handlar.

28. Må du välsigna när de förbannar, må mina motståndare stå med skam men din tjänare glädjas.

29. Låt dem som anklagar mig kläs i vanära och höljas i sin skam som i en mantel.

30. Jag vill tacka och lova Herren, prisa honom i den stora skaran,

31. ty han står vid den fattiges sida och räddar honom från dem som dömer.