Psaltaren 129 SV1917

1. Sions fienders vanmakt. En vallfartssång.  Mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom      -- så säge Israel --

2.  mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom,      dock blevo de mig ej övermäktiga.

3.  På min rygg hava plöjare plöjt      och dragit upp långa fåror.

4.  Men HERREN är rättfärdig och har huggit av      de ogudaktigas band.

5.  De skola komma på skam och vika tillbaka,      så många som hata Sion.

6.  De skola bliva lika gräs på taken,  som vissnar, förrän det har vuxit upp;

7.  ingen skördeman fyller därmed sin hand,      ingen kärvbindare sin famn,

8.  och de som gå där fram kunna icke säga:  »HERRENS välsignelse vare över eder!  Vi välsigna eder      i HERRENS namn.»