Support Us

1. Tacka [med öppna händer – prisa, hylla och erkänn] Herren (Jahve), för han är god, för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek).

2. Tacka [med öppna händer – prisa, hylla och erkänn] gudarnas Gud (Elohei elohim), för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek).

3. Tacka [med öppna händer – prisa, hylla och erkänn] herrarnas Herre (Adonaj adonim), för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek).

4. Till honom som ensam gör stora mirakler, för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek).

5. Till honom som gjort (skapat) himlarna med förstånd (kunskap), för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek).

6. Till honom som har fördelat (spridit ut, expanderat) jorden ovanpå vattnet [se Job 37:18], för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek).

7. Till honom som gjort stora ljus [plural], för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek).

8. Till honom som gjort solen att råda över dagen, för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek).

9. Till honom som gjort månen och stjärnorna att råda över natten, för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek).

10. Till honom som slog Egyptens förstfödda, för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek).

11. Till honom som förde ut Israel ifrån dem [Egypten], för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek).

12. Med stark hand och med uträckt arm, för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek).

13. Till honom som delade Vasshavet (hebr. jam sof) [Röda havet] i två delar, för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek),

14. och lät Israel gå mitt igenom det [Röda havet], för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek).

15. Till honom som skakade ner (skingrade, kringströdde – hebr. naar) farao och hans här i Vasshavet, för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek).

16. Till honom som ledde sitt folk genom öknen, för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek).

17. Till honom som störtar stora kungar, för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek).

18. Till honom som störtar mäktiga kungar, för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek):

19. Amoréernas kung Sichon, för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek),

20. och Basans kung Og, för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek).

21. Till honom som gav deras [kungarnas] land till arvedel, för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek).

22. Ja, till en arvedel åt sin tjänare Israel, för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek).

23. Till honom som kom ihåg oss i vår ringhet [när vi var slavar], för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek).

24. Till honom som befriade oss från våra fiender (motståndare), för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek).

25. Till honom som ger bröd (mat) till allt kött (allt levande) för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek).

26. Tacka [med öppna händer – prisa, hylla och erkänn] himmelens Gud (El), för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek).