Logo
🔍

Psaltaren 137 SFB98

«

1. Vid Babels floder där satt vi och grät, när vi tänkte på Sion.

2. I pilträden som fanns där hängde vi upp våra harpor.

3. Ty de som höll oss fångna bad oss sjunga. De som plågade oss bad oss vara glada: "Sjung för oss en av Sions sånger!"

4. Hur skulle vi kunna sjunga Herrens sång i främmande land?

5. Om jag glömmer dig, Jerusalem, må min högra hand glömma att spela.

6. Min tunga må fastna i gommen om jag inte tänker på dig, om jag inte låter Jerusalem vara min högsta glädje.

7. Herre, kom ihåg Edoms barn på Jerusalems dag, hur de ropade: "Riv ner, riv ner ända till grunden!"

8. Du Babels dotter, dömd till undergång, salig är den som får vedergälla dig för allt vad du har gjort oss.

9. Salig är den som griper dina späda barn och krossar dem mot klippan.

»