Logo
🔍

Psaltaren 15 SKB

«

1. En psalm (sång ackompanjerad på strängar) av David. ______ Vem får vistas (ha sin temporära boning) i ditt tabernakel? Vem får bo (ha sin permanenta boning) på ditt heliga berg? [Som svar på dessa frågor följer ett antal satser föreskrifter. Växelvis uttrycks de i vad som ska göras och vad som inte ska göras. Gud är helig och begär fullkomlighet i ord och handling. Psalmen har flera beröringspunkter med de tio budorden, se 2 Mos 20:1-17. Psalmen har ibland kallats ”Davids Bergspredikan”, se Matt 5:20. Jesus avslutar sex punkter i Bergspredikan med orden ”Var fullkomliga på samma sätt som er Fader är fullkomlig”, se Matt 5:20, 48. Jesus höjer inte ribban för att sålla bort dem som inte duger. Han gör det för att vi ska inse att vi inte klarar det utan hans nåd.]

2. [Tre krav:] Den som lever rent (helhjärtat, är uppriktig, har integritet), och handlar rättfärdigt (gör det rätta, dömer rättvist), och talar sanning i (av) hjärtat (den som är ärlig).

3. [Tre krav, uttryckt i negationer:] Den som inte förtalar (vandrar runt; spionerar – hebr. ragal) med sin tunga [sprider rykten], som inte gör ont mot (skadar) sin nästa (vän, granne, medmänniska), som inte försöker förolämpa (kränka) sin närmaste (den som står nära). [Dessa tre fraser inleds alla med ordet ”inte” som förstärker att detta är något som verkligen inte ska göras. Temat är vad som sägs om andra, se även Jak 3:2-11. Ordet för ”sin nästa” (hebr. reah) är ett vanligt ord som översätts ”nästa” eller ”granne”. Ordet kommer från ett verb som betyder ”att ha samröre med” och ”att tillhöra” och inkluderar alla människor. Det sista ordet ”sin närmaste” beskriver någon som är nära. Det är en utstuderad ondska att skada någon som står nära.]

4. Den som föraktar den förkastade [inte ärar och beundrar den som medvetet valt att lämna Gud]. De som fruktar (vördar, respekterar) Herren (Jahve), dem ärar han. [Detta är Psalmens centrum och huvudpunkt. Den hebreiska ordföljden förstärker detta genom att forma ännu en kiasm här där verben ramar in satsen.] [Tre krav, uttryckt i negationer:] Den som inte överger ett löfte även om det skadar (är ofördelaktigt för) honom själv,

5. som inte lånar ut pengar för ockerränta, som vägrar att låta sig mutas (ta mutor) för att fälla en oskyldig. [Prefixet i det hebreiska ordet för ockerränta, be-neshech, indikerar att motivet för att ge lånet är just räntan. Ordet kommer från verbet ”att bita” och beskriver hur den som lånar ut får en andel av summan. Att utnyttja någon i beroendeställning på detta sätt är något avskyvärt, se Hes 18:13. Torah (Mose undervisning) uppmanar att låna ut pengar utan ränta till sina landsmän, dock är det tillåtet att ta tillbörlig ränta av en utlänning, se 3 Mos 25:35-37; 2 Mos 22:25; 5 Mos 23:19-20.] [Nu följer ett sammanfattande krav som tematiskt hör ihop med vers 2.] Den som gör så (har för vana att leva så) ska aldrig falla (vackla, bli omkullkastad). [Den som gör så får visats och bo hos Gud. Här kommer svaret på de inledande frågorna i vers 1.]

»