Psaltaren 35 SFB15

1. Av David. Herre, kämpa mot dem som kämpar mot mig, strid mot dem som strider mot mig!

2. Grip sköld och skydd och kom till min hjälp,

3. dra fram spjutet och spärra vägen för mina förföljare. Säg till min själ: "Jag är din frälsning!"

4. Låt dem som vill ta mitt liv få skam och vanära, låt dem som planerar min olycka tvingas tillbaka med skam.

5. Låt dem bli som agnar för vinden, låt Herrens ängel driva bort dem.

6. Låt deras väg bli mörk och hal, låt Herrens ängel förfölja dem.

7. Utan orsak dolde de sin nätgrop för att fånga mig, utan orsak grävde de den för att ta mitt liv.

8. Låt fördärvet drabba dem oväntat, låt dem fastna i nätet de lagt ut och falla i gropen till sitt eget fördärv.

9. Min själ ska jubla i Herren och glädjas över hans frälsning.

10. Varje ben i min kropp ska säga: "Herre, vem är som du? Du räddar den svage från hans överman, den svage och fattige från den som plundrar honom."

11. Falska vittnen träder fram, de frågar mig om saker jag inte vet.

12. De lönar mig med ont mot gott, min själ är övergiven.

13. Men jag gick i sorgdräkt när de var sjuka, jag späkte min själ med fasta och bad med böjt huvud.

14. Jag gjorde som för min vän, som för min bror, jag gick sorgklädd och böjd som när man sörjer sin mor.

15. Men när jag faller gläder de sig och gaddar ihop sig, uslingar jag inte känner gaddar ihop sig mot mig. De river i mig utan uppehåll.

16. Bland gudlösa som hånar för en kaka bröd gnisslar de tänder mot mig.

17. Herre, hur länge ska du se på? Befria min själ från deras härjningar, mitt dyrbara liv från lejonen.

18. Jag ska tacka dig i den stora församlingen, prisa dig bland mycket folk.

19. Låt inte mina svekfulla fiender få triumfera över mig, låt inte dem som hatar mig utan orsak få blinka med ögonen.

20. Det är inte frid de talar, de tänker ut svekfulla ord mot de stilla i landet.

21. De spärrar upp sina gap mot mig, de säger: "Haha, haha! Vi har sett det med egna ögon!"

22. Du ser det, Herre. Var inte tyst, Herre, var inte långt från mig.

23. Vakna, res dig till mitt försvar, ta dig an min sak, min Gud och Herre!

24. Döm mig efter din rättfärdighet, Herre min Gud! Låt dem inte triumfera över mig,

25. låt dem inte få säga i sina hjärtan: "Haha! Precis som vi ville!" Låt dem inte få säga: "Vi slukade honom!"

26. Låt alla som gläds åt min olycka få skämmas och blygas, låt dem som förhäver sig över mig kläs i skam och vanära.

27. Men låt dem som unnar mig min rätt få jubla och glädjas, låt dem alltid få säga: "Herren är stor, han unnar sin tjänare frid!"

28. Då ska min tunga förkunna din rättfärdighet, ditt lov dagen lång.