Psaltaren 48 SKB

1. En sång, en psalm (sång ackompanjerad på strängar) av (för) Korachs söner. [Den grekiska översättningen Septuaginta har också med tillägget: ”för veckans andra dag,” vilket är måndag.] ______Sion – Guds stad

2. Stor är Herren (Jahve) och högt är han prisad i vår Guds (Elohims) stad. Hans heliga berg

3. är den vackraste höjden, hela jordens fröjd (glädje). [Klag 2:15] Sions berg [tempelberget i Jerusalem] är [som] nordsidan [som gudaberget Tsafon i norr], den store Kungens stad. [Matt 5:35] [Hebreiska tsafon är det vanliga ordet för ”norr”. Tsafon identifieras i ugaritiska och andra kanaaneiska myter som boningsplatsen för stormguden Baal-Tsafon och ansågs även vara en samlingsplats för andra gudar. Platsen identifieras som berget Jebel Aqra på gränsen mellan moderna Syrien och Turkiet vid mynningen av floden Orontes, några mil norr om Ugarit.]

4. Gud (Elohim) bor i dess palats (borgar), han har gjort sig känd som ett försvarstorn (värn; en fästning, en säker höjd).Kungar flyr i skräck [Vers 5-7 har likheter med den sista striden i Ps 2. Här i psalm 48 beskrivs hur arméer samlas och deras hastiga reträtt. Det ovanliga ordet för bävan readah används här i vers 7 och Ps 2:11. Fyra adjektiv beskriver hur de häpnade, blev skräckslagna, greps av bävan och vånda.]

5. Se, när kungarna samlade sig, de ryckte fram tillsammans [mot Israel].

6. De såg, de häpnade, de blev skräckslagna, de flydde.

7. Bävan (fruktan) grep dem där, vånda (ordagrant ”med vridande”, smärta) som hos en födande kvinna. [Vers 6-7 har liknande språk som i 2 Mos 15:15]

8. [Ett skifte i psalmen markeras här genom att verbformen blir imperfekt, även en metafor med skepp introduceras. Psalmisten riktar sig också nu direkt till Gud i bön och tacksägelse:] Med en östanvind, krossade du (förgör du fullständigt, gång på gång) skepp från Tarshish [väst] [Tarshish kan referera till Spanien eller en ö i Medelhavet, se Jona 1:3. I denna vers möts väderstrecken öst och väst. Stora lastskepp var också en symbol på mänsklig storhet och ekonomisk välgång, se Jes 2:16.]Gud bevarar sin stad! [Vers 8 och vers 10-12 är riktade till Gud. Här i vers 9 växlar psalmen på nytt till att tala om Gud. Denna vers är psalmens mittpunkt, vilket också förstärks av det avslutande Selah.]

9. Det vi har hört, det fick vi se i Härskarornas Herres (Jahve Sebaots) stad, i vår Guds (Elohims) stad, som Gud bevarar till evig tid. Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits. Vad var det fienderna såg i vers 6 som fick dem att fly? Det är inte Jerusalems murar, utan Guds närvaro som beskyddar staden, se även Hes 10.]Vi begrundar din nåd [På nytt skiftar psalmen till en bön. På samma sätt som kungarna som flydde beskrevs med fyra adjektiv, beskrivs fyra av Guds egenskaper som beskyddar staden: Hans nåd, hur hans namn och lov når hela världen, hans rättfärdighet och hans domar.]

10. Vi begrundar din nåd (omsorgsfulla kärlek), Gud (Elohim), här i ditt tempel.

11. Liksom ditt namn, Gud (Elohim), når ditt lov till jordens ändar. [Vers 11b-12 formar en kiasm som ramas in av rättfärdighet/domar:] Av rättfärdighet är din högra hand full.

12. Låt Sions berg [tempelberget i Jerusalem] glädja sig. Låt Juda döttrar [städerna i Juda] fröjda sig, på grund av dina domar.Tåga runt Sion

13. Tåga runt Sion [Jerusalem], vandra omkring det, räkna hennes torn.

14. Lägg märke (sätt ditt hjärta) till dess murar (befästningar), gå igenom dess palats (borgar), så att ni kan berätta om dem för en generation (ett släkte) som kommer (som följer, bakom).

15. att sådan är Gud (Elohim). Vår Gud (Elohim) för alltid och evigt, han ska leda oss förbi döden (till slutet). [Det sista ordet i den hebreiska texten är ”al-mut”. Det betyder ”vid/till döden”. Ordet används i Ps 9:1 och i Ps 46:1.]