Psaltaren 49 SFB15

1. För körledaren. En psalm av Koras söner.

2. Hör detta, alla folk! Lyssna, alla som lever i världen,

3. både låg och hög, rik som fattig.

4. Min mun ska tala vishet, mitt hjärtas tanke ska vara förstånd.

5. Jag vänder mitt öra till visdomsord, jag tyder min gåta till harpans toner.

6. Varför vara rädd under olyckans dagar när mina förföljares ondska omger mig?

7. De litar till sina ägodelar och stoltserar med sin stora rikedom.

8. Men ingen kan köpa sin broder fri eller ge Gud lösepenning för honom.

9. Hans själs lösen är dyr, den kan inte betalas till evig tid

10. så att han får leva för alltid och aldrig se förgängelsen.

11. Nej, man ser att de visa dör, att både dårar och oförnuftiga går under och lämnar sin rikedom åt andra.

12. De tror att deras hus ska bestå för evigt, deras boningar från släkte till släkte. De uppkallar sina marker efter sina namn.

13. Men människan i all sin härlighet har inte bestånd, hon liknar djuren som förgås.

14. Så går det dem som litar till sig själva och deras efterföljare som gillar deras ord. Sela

15. Som får drivs de ner i dödsriket, döden blir deras herde. De rättfärdiga ska råda över dem när morgonen gryr. Deras gestalt tynar bort i dödsriket, de får ingen upphöjd boning.

16. Men Gud ska friköpa min själ från dödsrikets våld, han ska ta emot mig. Sela

17. Bli inte imponerad när någon blir rik, när hans hus växer i härlighet,

18. för han får inget med sig i döden, hans härlighet följer inte med honom ner.

19. Även om han skattar sig lycklig under livet och får beröm när han gör det gott för sig själv,

20. så går hans själ till sina fäder, till dem som aldrig mer ser ljuset.

21. En människa som i all sin härlighet inte har förstånd, hon liknar djuren som förgås.