Psaltaren 49 SKB

1. Till (för) ledaren. [Beskriver någon som utmärker sig – som är strålande och framstående inom sitt område. Syftar dels på föreståndaren för tempelmusiken men även på Messias ”den strålande morgonstjärnan”, se Upp 22:16 och inledningen till Psaltaren.] Av Korachs söner, en psalm (sång ackompanjerad på strängar). ______Introduktion

2. Hör detta alla folk (stammar – hebr. am), lyssna (ge ert öra – lystring, hör upp) alla livsspann (alla som glider förbi, lever i världen – hebr. cheled) [allt liv som passerar],

3. både mänsklighetens söner (”låga” – hebr. bene adam), som mäns söner (”höga” – hebr. bene ish) [alla], såväl rik som fattig.

4. Min mun ska tala visdom, mitt hjärtas begrundan (tanke) ska vara förstånd.

5. Jag vill böja mitt öra till ordspråk (visa ord – hebr. mashal) [talesätt med många bottnar; ibland även profetiska ord], jag vill förklara (öppna) mina mysterier (mörka och förbryllande ord) vid kinnor-harpan (kitharan – hebr. kinnor) [mindre harpa, se Ps 33:2].Frågeställning – mysterium

6. Varför skulle jag vara rädd (frukta) när det är oroliga tider, när mina förföljares ondska omger mig,

7. de som förlitar sig på sina ägodelar (sin egen styrka, förmåga), och skryter över sina stora rikedomar?Första svaret

8. Ingen människa kan rädda sin broder, man kan inte betala en tillräckligt stor lösensumma till Gud (Elohim).

9. Lösensumman för ett människoliv är för hög (kostsam), det går inte att betala ett pris

10. för att få leva för evigt och undgå att se graven.

11. Det är faktiskt så att även de visa en dag kommer att dö. [Döden är ofrånkomlig.] På samma sätt kommer också dårar och andligt okänsliga (oförnuftiga) att en gång dö och de lämnar kvar sina ägodelar åt andra [inte ens till sina barn].

12. De trodde att deras hus (gods) skulle bestå för evigt, att deras boning [skulle gå i arv] i generation efter generation, de uppkallade platser (landområden) efter sina namn. [I stället blir graven deras eviga boning.]

13. [Refräng:] En människa i allt sitt välstånd (rikedom) förblir knappast (övernattar knappast – hebr. bal lon), hon liknar (hebr. mashal) boskapen som förgår. [Refrängen återkommer med en liten variation i slutet på psalmen, se vers 21. Liknar (hebr. mashal) har samma rot som ordspråk i vers 5.]Summering

14. Detta är vägen (slutresultatet) för dem som (dåraktigt) litar till sig själva, och dem [deras efterföljare] som godkänner (gläder sig i; har mänsklig godtycklig nåd i – hebr. ratsah) deras tal [deras stora mun]. Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]

15. Som en fårhjord (flock med småboskap) är de på väg mot Sheol (graven, underjorden – de dödas plats), med döden som deras herde. De rättfärdiga ska regera över dem när på morgonen [när upprättelsens dag gryr, när Gud griper in]; deras gestalt (form) tynar bort i Sheol (dödsriket), långt bort från deras höga boning [deras imponerande stora hus].

16. Men (ja) Gud (Elohim) ska återlösa mitt liv (min själ) från Sheols (underjordens) makt (kraft, hand), för han ska ta emot (ta upp) mig. [Samma ord som när Gud ”tog” Henok, se 1 Mos 5:24.] Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]Andra svaret

17. Frukta inte när en människa blir rik, och hans hus (familj, ägodelar) växer i härlighet [och hans inflytande ökar, se vers 6-7],

18. för när han dör kan han inte ta någonting med sig, hans härlighet följer inte efter honom ner.

19. Även om han prisar sig själv under livet [Ps 10:3; Luk 12:19] – andra lovordar (tackar, berömmer, applåderar) dig när du lyckas väl –

20. men han ska gå till sina fäders släkte [följa dem i familjegraven], de ska aldrig mer se ljuset.

21. [Refräng:] En människa i allt sitt välstånd (rikedom) är utan förstånd (har ingen urskiljning – hebr. lo bin), hon liknar (hebr. mashal) boskapen som förgår. [Refrängen är nästan identisk med vers 13. Psalmisten byter ut en fras, ”knappast förbli/övernatta” i vers 13 till att här istället vara ”utan förstånd/urskiljning”. Det betonar dårskapen i att bara se till materiellt välstånd som kan försvinna över en natt, se Luk 12:20.]