Psaltaren 67 SKB

1. Till (för) ledaren. [Beskriver någon som utmärker sig – som är strålande och framstående inom sitt område. Syftar dels på föreståndaren för tempelmusiken men även på Messias ”den strålande morgonstjärnan”, se Upp 22:16 och inledningen till Psaltaren.] Till stränginstrument, en psalm (sång ackompanjerad på strängar), en sång. [Den grekiska översättningen Septuaginta har tillägget ”för ändens tid” och att det är David som är författare.] ______

2. Gud (Elohim) är nådig (visar sin oförtjänta kärlek) mot oss och välsignar oss, han låter sitt ansikte skina över oss [kommer med sin närvaro]. [4 Mos 6:24-25] Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]

3. För att tillkännage (uppenbara) dina vägar på jorden din frälsning (räddning, hjälp) bland alla hednafolk. [Ofta används ordet selah som ett avbrott mellan två stycken. Här fungerar det istället som en mittpunkt för att binda ihop vers 2 och 3. Anledningen till bönen om Guds välsignelse förklaras i vers 3. Här finns bara ett verb som betyder att tillkännage och göra något begripligt och uppenbarat. De två saker som Gud vill uppenbara här på jorden hos alla folk är sina vägar och sin frälsning. Vägar har att göra med Guds förordningar och hur vi ska leva våra liv. Det hebreiska ordet för frälsning här är Jeshua, det hebreiska namnet på Jesus, vilket pekar på var vår frälsning finns.]

4. [Refräng:] Låt folken tacka [med öppna händer – prisa, hylla och erkänna] dig, Gud (Elohim), låt alla folken prisa (bekänna, tacka) dig!

5. [Kiasmens centrum och psalmens huvudbudskap:] Låt alla folk vara glada och jubla (sjunga av fröjd, ropa högt i triumf), för du härskar över (och ska döma) folken med rättvisa, och leder folken på jorden. Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]

6. [Refräng:] Låt folken tacka [med öppna händer – prisa, hylla och erkänna] dig, Gud (Elohim), låt alla folken prisa (bekänna, tacka) dig!

7. Jorden har gett (har varit och är generös med) sin gröda (all slags skörd), må Gud (Elohim), vår egen Gud (Elohim) välsigna oss [det judiska folket].

8. Må Gud (Elohim) välsigna oss och låt hela jorden, till dess yttersta gräns, frukta (vörda, respektera) honom.