Psaltaren 71 SFB15

1. Till dig, Herre, tar jag min tillflykt. Låt mig aldrig behöva skämmas.

2. Rädda mig och befria mig i din rättfärdighet, vänd ditt öra till mig och fräls mig.

3. Var min klippa där jag kan bo, dit jag alltid kan komma, du som gett befallning om min frälsning. Du är mitt bergfäste och min borg.

4. Min Gud, befria mig ur den gudlöses hand, ur förbrytarens och förtryckarens grepp,

5. för du är mitt hopp, Herre, Herre, min trygghet ända från min ungdom.

6. Du har varit mitt stöd ända från moderlivet, du har förlöst mig ur min mors inre. Dig lovar jag alltid.

7. Jag har blivit som ett tecken för många, och du är min starka tillflykt.

8. Min mun ska fyllas av ditt lov, av din ära dagen lång.

9. Förkasta mig inte när jag blir gammal, överge mig inte när min kraft tar slut,

10. för mina fiender talar om mig, de som vaktar på min själ rådslår med varandra:

11. "Gud har övergett honom. Jaga och grip honom, det finns ingen som räddar honom!"

12. Gud, var inte långt ifrån mig! Min Gud, skynda till min hjälp!

13. Låt min själs fiender få skämmas och gå under, låt dem som vill mig ont höljas i hån och vanära.

14. Men jag ska alltid hoppas och prisa dig om och om igen.

15. Min mun ska förkunna din rättfärdighet, din frälsning dagen lång, fast jag inte förstår dess vidd.

16. Jag ska komma i Herrens, Guds väldiga kraft, jag ska prisa din rättfärdighet, din och ingen annans.

17. Gud, du har undervisat mig ända från min ungdom, och än i dag förkunnar jag dina under.

18. Överge mig inte, Gud, när jag blir gammal och grå, innan jag fått förkunna din makt för nya släkten, din kraft för alla som ska komma.

19. Din rättfärdighet når upp till himlen, Gud, du har gjort stora ting. Gud, vem är som du?

20. Du har låtit oss se mycket nöd och olycka, men du ska åter ge oss liv, åter lyfta oss ur jordens djup.

21. Föröka min storhet och trösta mig igen,

22. så vill jag tacka dig till lyra för din trofasthet, min Gud, jag vill lovsjunga dig till harpa, du Israels Helige.

23. Mina läppar ska jubla när jag lovsjunger dig, så även min själ som du har friköpt.

24. Min tunga ska tala om din rättfärdighet dagen lång, för de som ville mig ont måste skämmas och blygas.