Psaltaren 77 SKB

1. Till (för) ledaren. [Beskriver någon som utmärker sig – som är strålande och framstående inom sitt område. Syftar dels på föreståndaren för tempelmusiken men även på Messias ”den strålande morgonstjärnan”, se Upp 22:16 och inledningen till Psaltaren.] Till (för) Jedutun. En psalm (sång ackompanjerad på strängar) av (för) Asaf. [Jedutun var en av de tre stora sångledarna på David och Salomos tid, se 1 Krön 16:41, 42; 2 Krön 5:12. Han omnämns i tre psalmer, denna och Ps 62:1; 77:1. Det finns även en Jedutun några hundra år senare på Josias tid, se 2 Krön 35:15. Namnet kommer från ordet jada som betyder ”prisa”. Frasen ”för Jedutun” betyder ordagrant ”för lovprisning”. Inom judendomen tolkas det som om det rör en viss typ av instrument som Jedutun använde. På samma sätt som olika artister förknippas med olika musikstilar idag, kan frasen indikera en speciell känsla eller stil som Jedutun och hans kör hade. Asaf var en av lovsångsledarna i templet på Davids tid, se 1 Krön 16:5. Hans namn betyder ”en som samlar”. Han anges som författare till tolv psalmer, se Ps 50 och Ps 73-83.] ______Rop till Gud

2. Min röst [är] till Gud (Elohim) och jag ropar; min röst [är] till Gud (Elohim) för att han ska lyssna på (vända sitt öra till) mig.

3. På min nöds dag [då jag var trängd och mötte svårigheter] frågade jag efter (sökte; tog jag min tillflykt till; trädde jag fram inför) dig, Herre (Adonaj), på natten var min hand [oavbrutet] utsträckt utan att domna bort [tröttna, bli hjälplös eller svag]. Min själ (hela min varelse – hebr. nefesh) vägrar att låta sig tröstas [jag ville inte bli tröstad].

4. När jag kommer ihåg (tänker på) Gud (Elohim), måste jag stöna och jämra mig, när jag begrundar (tänker, reflekterar) blir min ande försvagad. Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits. Denna vers är gåtfull, hur kan det vara plågsamt att komma ihåg Gud, det borde ju ge hopp! När Asaf tänker på Gud, kan det syfta på Guds karaktär och helighet i förhållande till hans egen bräcklighet, men också på tidigare ingripanden av Gud i hans eget liv och sitt folk. I den jämförelsen ser den nuvarande situation hopplös ut, Gud upplevs långt borta och det blir smärtsamt att se den kontrasten.]Olyckan

5. Du höll mina ögonlock öppna, jag var betryckt och kan inte tala.

6. Jag har slutat räkna dagar som gått, de eviga åren.

7. Under natten ska jag komma ihåg min sång, jag ska umgås med (reflektera över) mitt eget hjärta och min ande ska göra noggranna efterforskningar.Frågor

8. [Utifrån dessa noggranna efterforskningar formuleras sex frågor:] Ska Herren (Adonaj) förkasta oss för evigt? Ska han någonsin igen ge oss nåd (välvilja, favör)?

9. Är hans nåd (kärleksfulla omsorg) borta för alltid? Har hans tal (språk; löften – hebr. omer) upphört från släkte till släkte (generation till generation)?

10. Har Gud (El) glömt att visa nåd (oförtjänt kärlek), eller har han i sin vrede tillslutit sin barmhärtighet (ömsinta nåd)? [Hebr. rachamim kommer från ordet rechem som betyder moderliv. Guds barmhärtiga nåd liknas genom detta ord vid den ömsinta kärlek föräldrarna har till sitt ofödda barn som ännu är i mammas mage. Ordet tillslutit kan också i sammanhanget ha betydelsen att psalmisten Asaf i sin klagan och djupa oro undrar om det som är från Gud kanske ändå inte kommer att födas fram.] Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]Reflektion

11. Jag säger [svarar och tänker högt]: Det smärtar mig att den Högstes (Elions) högra hand kan förändras (ordagrant ”bytas ut”). [Syftar på att den inte alltid gör likadant eller tycks vara overksam.]

12. Jag ska komma ihåg Herrens (Jahs) gärningar, ja, jag ska komma ihåg dina under (förunderliga ting, mirakler, välgärningar) från forna tider.

13. Ja, jag begrundar [lågmält nämner jag om] allt ditt verk [rekapitulerar allt det du gjort] och dina [förunderliga] gärningar (bedrifter) vill jag reflektera över.

14. Gud (Elohim) dina vägar är heliga. Vilken stor gud (el) kan jämföras med dig Gud (Elohim)?

15. Du är den Gud (El) som gör under (mirakler), du har gjort din styrka känd bland människor.

16. Du har återlöst ditt folk med din arm, Jakobs söner och Josef. Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]Lovsång till Gud

17. Vattnen såg dig Gud (Elohim), vattnen såg dig. De var i smärta, också djupen skakade.

18. Molnen vräkte ut vatten, skyarna lät höra sin röst, dina pilar vandrar också iväg.

19. Ljudet av ditt dundrande (din åska) i stormvirveln, blixtar lyste upp världen, jorden skälvde och bävade.

20. Din väg var i havet, dina steg i det stora vattnet men dina fotsteg var okända.

21. Du ledde ditt folk som en fårhjord (flock av småboskap) med Mose och Arons hand.