Psaltaren 86 SKB

1. En bön av (för) David. [Detta är den enda psalmen i den tredje boken som nämner David som författare. Psalmen hämtar material från andra psalmer som David skrivit, se Ps 25:1; 27:1; 34:1; 54:1.] ______ Vänd ditt öra (mot mig) Herre (Jahve) och svara mig, för jag är betryckt (ansatt) och fattig [helt beroende av dig Gud].

2. Bevara min själ (mitt liv, hela min person), för jag är gudfruktig. Du min Gud (Elohim), fräls (rädda) din tjänare som litar på dig.

3. Visa nåd (oförtjänt kärlek) mot mig Herre (Adonaj), för till dig ropar jag (höjer jag min röst i bön) hela dagen.

4. Din tjänares själ fröjdar sig (är glad), för till dig Herre (Adonaj) lyfter jag upp min själ.

5. För du Herre (Adonaj, fokus på Guds storhet och makt) är verkligen god och förlåtande, du visar stor nåd (kärleksfull omsorg; trofasthet) till alla som ropar (åkallar, höjer sin röst i bön) till dig.

6. Lyssna (vänd ditt öra) till min bön, Herre (Jahve), ge akt (lyssna uppmärksamt) på mina böners ljud [enträgna, ödmjuka vädjanden om nåd och hjälp].

7. På min nöds dag [då jag är trängd och möter svårigheter], ropar jag (åkallar, höjer jag min röst i bön) till dig, för du ska svara mig.

8. Det finns ingen som kan jämföras med dig bland gudarna (elohim), Herre (Adonaj), de har inte ens några gärningar (de gör ingenting).

9. Alla hednafolk som du har gjort ska komma och tillbe (falla ner inför) dig, Herre (Adonaj), och de ska ära ditt namn. [Upp 15:4]

10. För du är stor och gör stora under; bara du är Gud (Elohim).

11. Visa mig din väg Herre (Jahve), så att jag kan vandra och leva i din sanning. Lär mig att helhjärtat vörda (frukta, ära) ditt namn (bind mitt hjärta vid ditt hjärta).

12. Jag vill tacka (med öppna händer prisa) dig Herre (Adonaj), min Gud (Elohim), av hela mitt hjärta, och jag vill ära ditt namn för evigt.

13. För din nåd (omsorgsfulla kärlek) är stor mot mig och du har räddat (ryckt bort) min själ från Sheol (graven, underjorden – de dödas plats).

14. Gud (Elohim), de stolta har rest sig mot mig och skaran med onda män har letat efter min själ. De har inte satt dig [Gud] framför sig (gjort Herren till sin förebild och sitt rättesnöre för levernet).

15. Men du Herre (Adonaj) är en Gud (El) som är barmhärtig (är nådig och har ett starkt känslomässigt band med oss) och ger favör (generös i nåd), sen till vrede och överflödar i (är rik på) nåd (omsorgsfull kärlek) och sanning. [I denna vers finns 3 olika ord för nåd för att beskriva den så mångsidigt som möjligt. Herren både är nåd och ger nåd på alla upptänkliga sätt. Nåd och sanning (hebr. chesed ve emet) hör oskiljaktigt ihop. De presenteras alltid i samma inbördes ordning och återfinns i Guds eget vittnesbörd, se 2 Mos 34:6. Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig.]

16. Vänd dig till mig, visa mig din nåd (favör, oförtjänt kärlek); ge din kraft till din tjänare, rädda din tjänarinnas son. [Här beskrivs en slav som är född in i den relationen, se 1 Mos 14:14. En bild på Davids ödmjuka inställning.]

17. Visa mig ett tecken [Dom 6:17] på din godhet, när mina fiender ser, ska de komma på skam, för du, Herre (Jahve), hjälper och tröstar mig (vänder min sorg till hopp inom mig).