Psaltaren 91 SKB

1. Den som sitter (vistas, bor) i den Högstes (Elions) gömställe förblir [ska få vila och dröja kvar] i (under) den Allsmäktiges (El Shaddajs) skugga. [Verbet ”förblir” är i formen hitpael och beskriver en personlig plats. Det används ofta om att stanna över natten, se Job 39:12.]

2. Jag ska (vill) säga om Herren (Jahve): ”Min tillflykt och min borg (mitt starka fäste), min Gud (Elohim) – jag vill lita (kommer att förtrösta) på honom!”

3. För han räddar (utan tvekan ska han rycka bort) dig från fågelfångarens snara (jägarens nät), från dödlig pest (förödande farsot). [Ps 78:50]

4. Han ska betäcka dig med sina fjädrar, och under hans vingar finner du (ska du söka) tillflykt. [4 Mos 32:11; Jes 31:5; Matt 23:37; Luk 13:34] Hans sanning (trofasthet, tillförlitlighet) är [ska vara din] sköld och skärm [en stor rektangulär täckande stridssköld].

5. Du ska [behöver] inte vara rädd för nattens fasor, för pilen som flyger om dagen,

6. inte för pesten som smyger (går fram) i mörkret eller plågan (farsoten, förödelsen) som ödelägger [härjar i hettan] mitt på dagen.

7. Tusen kan falla vid din sida, ja, tiotusen vid din högra sida, men det ska inte drabba (komma nära) dig.

8. Du ska bara se på (observera, skåda) med egna ögon, och du ska se hur vedergällningen drabbar de onda (du ska se de ogudaktigas lön). [Med egna ögon ska du som engagerad betraktare själv få bevittna hur de gudlösa straffas. Samma verb för att se (hebr. raa) återkommer sedan i psalmens sista vers, se vers 16.]

9. För du har sagt: ”Herren (Jahve) är min tillflykt (mitt skydd)”, du har gjort den allra Högste (Elion) till din boning.

10. Inget ont ska drabba dig, och ingen plåga ska komma nära ditt tält (ditt hem; din boplats),

11. för han ska ge sina änglar (budbärare) befallning om dig, att bevara (vaka över; skydda) dig på alla dina vägar.

12. På sina händer ska de bära [högt upp ska de lyfta] dig, så att du inte stöter din fot mot någon sten. [Matt 4:6]

13. Över (på) lejon och huggorm ska du gå (träda, marschera) fram, det unga lejonet och ormen (draken) ska du trampa på (ner; under dina fötter).

14. [Nu kommer det efterlängtade svaret när Gud talar:] Eftersom han håller fast (har klamrat sig fast; är fäst) vid mig [har satt sin kärlek till mig och därför hör ihop med mig], ska jag också befria (lösgöra, förlösa) honom [låta honom undkomma]. Jag ska beskydda honom (sätta honom högt), eftersom han [personligen] känner mitt namn.

15. Han ska ropa (höja sin röst i bön) till mig och jag ska svara honom. Jag ska vara med honom i nöden [svårigheterna]. [Den centrala versen.] Jag ska rädda (rycka/slita/dra bort; befria) honom och föra honom till ära [hedra honom].

16. Jag ska mätta honom med långt liv (längd av dagar) och låta honom få se (visa honom) min frälsning (räddning, befrielse – hebr. jeshua). [I vers 14-16 är huvudpoängen och det centrala att Gud själv är med. Sex stycken verb (tre på vardera sida) visar på Herrens agerande och omger de hebreiska orden för ”jag med honom i nöden”. Verben är: befria, beskydda, svara, rädda, mätta och visa.]