Psaltaren 99 SKB

1. Herren (Jahve) regerar (är kung)! Låt folken bäva (darra, skaka)! Han tronar på keruberna [nådastolen ovanpå arken, se 2 Mos 25:17-20]! Låt jorden skälva (jordbävning)!

2. Herren (Jahve) är stor i Sion [tempelberget i Jerusalem] och han är högt upphöjd över alla folk.

3. Låt dem tacka [med öppna händer – prisa, hylla och erkänna] ditt namn som stort och vördnadsbjudande. [Refräng:] Han är helig.Herren dömer världen

4. Kungens makt (styrka) älskar rätten. Du har etablerat likvärdighet, du har verkställt rätt och rättfärdighet i Jakob. [Denna vers har likheter med talesättet att ”om man är stark, måste man vara snäll”]

5. Upphöj Herren vår Gud (Jahve Elohim) och böj dig själv inför hans fotpall. [Refräng:] Han är helig.Gud svarar på bön

6. Mose och Aron var bland hans präster, och Samuel bland dem som ropar (höjer sina röst i bön) till hans namn. De ropade (höjde sina röster i bön) till Herren (Jahve) och han svarade dem. [2 Mos 32:11-13, 30-32; 4 Mos 12:13; 14:13-19; 1 Sam 7:5, 8-9; 12:16-18; Jer 15:1]

7. Han talade till dem i molnstoden. [2 Mos 13:21] De höll hans vittnesbörd (stadgar) och de förordningar (oföränderliga lagar) han gav dem.

8. O, Herre vår Gud (Jahve Elohim), du svarade dem och du var en förlåtande Gud mot dem, trots att du hämnades deras felsteg (misstag).

9. [Refräng:] Upphöj Herren vår Gud (Jahve Elohim), och tillbe på hans heliga berg, för Herren vår Gud (Jahve Elohim) är helig. [Han är helig upprepas som en refräng i vers 3 och 5 och här upprepas det igen med Guds fulla namn som ett crescendo på refrängen.]