Romarbrevet 1 SFB98

1. Från Paulus, Kristi Jesu tjänare, kallad till apostel och avskild för Guds evangelium,

2. som Gud har utlovat genom sina profeter i de heliga Skrifterna,

3. evangeliet om hans Son, som till sin mänskliga natur föddes av Davids släkt

4. och som genom helighetens Ande blev med kraft bevisad vara Guds Son alltifrån uppståndelsen från de döda, evangelium om Jesus Kristus, vår Herre.

5. Genom honom har vi fått nåd och apostlaämbete för att bland alla hednafolk föra människor till trons lydnad för hans namns skull.

6. Bland dessa är också ni, som är kallade att tillhöra Jesus Kristus.

7. Jag hälsar er alla som bor i Rom, ni Guds älskade, hans kallade och heliga. Nåd vare med er och frid ifrån Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus. Paulus längtan att besöka Rom

8. Först och främst tackar jag min Gud genom Jesus Kristus för er alla, därför att man i hela världen förkunnar er tro.

9. Gud, som jag tjänar i min ande, när jag förkunnar evangeliet om hans Son, han är vittne till hur jag ständigt nämner er

10. i mina böner och alltid ber om att nu till sist få tillfälle att komma till er, om Gud vill.

11. Jag längtar efter att träffa er för att få dela med mig någon andlig gåva åt er, så att ni blir styrkta,

12. jag menar: för att vi tillsammans skall få tröst ur vår gemensamma tro, er och min.

13. Bröder, jag vill att ni skall veta att jag många gånger har bestämt mig för att komma till er och skörda någon frukt bland er liksom bland andra hednafolk, men hittills har jag blivit förhindrad.

14. Både mot greker och barbarer, både mot lärda och olärda har jag skyldigheter.

15. Därför är det min önskan att få predika evangelium också för er i Rom. Brevets tema

16. Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken.

17. Rättfärdighet från Gud uppenbaras i evangelium, av tro till tro, som det står skrivet: "Den rättfärdige skall leva av tro". Guds dom över hedningarna

18. Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen.

19. Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, Gud har ju uppenbarat det för dem.

20. Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat. Därför är de utan ursäkt.

21. Fastän de kände till Gud, prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan förblindades av sina falska föreställningar, så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan.

22. De påstod att de var visa, men de blev dårar.

23. De bytte ut den odödlige Gudens härlighet mot bilder av dödliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur.

24. Därför utlämnade Gud dem så att de följde sina egna begär och bedrev allt slags otukt och förnedrade sina kroppar.

25. De bytte ut Guds sanning mot lögnen och tog sig för att dyrka och tjäna det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evigheter, amen.

26. Därför utlämnade Gud dem till skamliga lidelser. Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det onaturliga.

27. På samma sätt övergav männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män bedrev otukt med män och fick själva ta det rättvisa straffet för sin förvillelse.

28. Och eftersom de inte ansåg det vara något värt att ha kunskap om Gud, utlämnade Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag, så att de gjorde sådant som är mot naturen.

29. De har blivit uppfyllda av allt slags orättfärdighet, ondska, girighet och elakhet, de är fulla av avund, mordlust, stridslystnad, svek och illvilja.

30. De skvallrar och förtalar, de hatar Gud och brukar våld. De skrävlar och skryter och tänker ut allt ont. De lyder inte sina föräldrar,

31. är oförståndiga och trolösa, kärlekslösa och hjärtlösa.

32. Sådant gör de, fastän de mycket väl känner till Guds rättvisa dom, att de som handlar så är värda döden. Ja, de samtycker också till att andra gör det.