Höga Visan 3 SV1917

1.  Där jag låg på mitt läger om natten,  sökte jag honom som min själ har kär;  jag sökte honom, men fann honom icke.

2.  »Jag vill stå upp och gå omkring i staden,  på gatorna och på torgen;  jag vill söka honom som min själ har kär.»  Jag sökte honom, men fann honom icke.

3.  Väktarna mötte mig,      där de gingo omkring i staden.  »Haven I sett honom som min själ har kär?»

4.  Knappt hade jag kommit förbi dem,  så fann jag honom som min själ har kär.  Jag tog honom fatt, och jag släppte honom icke,  förrän jag hade fört honom in i min moders hus,      in i min fostrarinnas kammare.               ----

5.  Jag besvär eder,      I Jerusalems döttrar,  vid gaseller och hindar på marken:  Oroen icke kärleken, stören den icke,      förrän den själv så vill.               ----

6.  Vem är hon som kommer hitupp från öknen      såsom i stoder av rök,  kringdoftad av myrra och rökelse      och alla slags köpmannakryddor?

7.  Se, det är Salomos bärstol!  Sextio hjältar omgiva den,      utvalda bland Israels hjältar.

8.  Alla bära de svärd      och äro väl förfarna i strid.  Var och en har sitt svärd vid sin länd,      till värn mot nattens faror.

9.  En praktbår är det som konung Salomo      har låtit göra åt sig      av virke från Libanon.

10.  Dess sidostöd äro gjorda av silver,      ryggstödet av guld,      sätet belagt med purpurrött tyg.  Innantill är den prydd i kärlek      av Jerusalems döttrar.

11.  I Sions döttrar,      gån ut och skåden      konung Salomo med lust,  skåden kransen som hans moder har krönt honom med      på hans bröllopsdag,      på hans hjärtefröjds dag.         Brudgummen beskriver bruden v.  1--7.  --         Brudgummen vill hämta bruden från bergen         v.  8.  -- Brudgummen talar till bruden v.          9--11.  -- Brudgummen talar v.  12--15,          bruden svarar v.  16, brudgummen svarar          åter 5:1a.  -- Lyckönskan till brud och                      brudgum 5:1b.