Sakarja 7 SKB

1. I kung Darejavesh fjärde regeringsår kom Herrens (Jahves) ord till Sakarja på den fjärde dagen i den nionde månaden, som är Kislev. [7 december, 518 f.Kr.]

2. När [staden] Betel sände Saretser och Regem-Melech tillsammans med sina män för att söka Herrens (Jahves) ansikte,

3. och för att tala med prästerna i Härskarornas Herres (Jahve Sebaots) hus och med profeterna och säga: ”Ska jag gråta i den 5:e månaden och avskilja mig själv såsom jag har gjort alla dessa år?” [Saretser och Regem-Melech är ledarna i Babylon som skickar bud till Jerusalem med denna fråga angående bön och fasta med anledning av stadens tidigare belägring och templets förstörelse.]Budskap 1 – tillrättavisning

4. Då kom Härskarornas Herres (Jahve Sebaots) ord till mig och han sa:

5. ”Tala till allt folket i landet och till prästerna och säg: ’När ni fastade och sörjde i den 5:e månaden [Av, infaller juli/aug] och i den 7:e månaden [Tishri, infaller sept/okt] under dessa sjuttio år [åren i den Babyloniska fångenskapen], gjorde ni det över huvud taget för mig?

6. Och när ni åt och drack, var det inte ni som åt och som drack?’ ”

7. Ska ni inte lyssna till orden som Herren (Jahve) har proklamerat (förkunnat) genom sina tidigare profeter när Jerusalem var bebott och hade välstånd och när städerna runt omkring henne och Negev och Låglandet [hebr. Shefela – låglandet mellan Medelhavskusten och Juda bergsbygd] var bebott?Budskap 2 – omvändelse

8. Och Herrens (Jahves) ord kom till Sakarja, han sa:

9. ”Så har Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) talat, han säger: ’Döm sanna domar och visa nåd (omsorgsfull kärlek) och barmhärtighet (oändlig nåd), var och en mot sin broder.

10. Förtryck inte änkan, inte heller den faderlöse eller främlingen och inte heller den fattige. Låt ingen bland er i sitt hjärta tänka ut något ont mot sin broder.’ [2 Mos 22:21-24; 23:9; 3 Mos 19:33-34; 5 Mos 24:17-18]

11. Men de vägrade att vara uppmärksamma. Envist vände de skuldran till och stängde sina öron, så att de inget skulle höra.

12. Ja, de gjorde sina hjärtan till hårda stenar, så att de inte skulle höra undervisningen och orden som Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) hade sänt ut med sin Ande genom de tidigare profeternas hand. Därför kom den stora vreden från Härskarornas Herre (Jahve Sebaot).

13. Och det hände att när han (Gud) kallade och de inte ville lyssna, så ska de kalla och jag ska inte höra (på dem) säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot).

14. Men jag ska förskingra dem med en virvelvind bland hednafolk (nationer) som de inte känt till. Därmed blev landet öde efter dem så att ingen passerade igenom eller återvände, för det sköna landet lades öde.’ ”