Jona 2 SKB
1. Herren hade förberett en stor fisk som slukade Jona och Jona var i fiskens buk i tre dagar och tre nätter. [Det är detta tecken som Jesus talar om i evangelierna Matt 12:40-41; 16:4; Luk 11:29-30. Det är en typologi för Jesu död och tid i graven fram till uppståndelsen på tredje dagen.]Jona bön från djupet
2. Sedan bad Jona från fiskens buk till Herren sin Gud (Jahve Elohim).
3. Han sa: ”Jag ropade (skrek) ur min ångest till Herren (Jahve) och han svarade mig. Från Sheols (underjordens, gravens) buk [bland de döda] ropade jag på hjälp och du hörde min röst.
4. För du slungade mig från djupen till havens hjärta och floderna omringade mig, alla dina vågor och dina böljor passerade över mig.
5. Och jag sa: Jag har blivit förvisad från dina ögon (bortskickad från din åsyn), men jag ska fortsätta att skåda (blicka upp) mot ditt heliga tempel.
6. Vatten omringade mig upp till min själ (in på livet), djupen omringade mig, mitt huvud var inlindat i sjögräs.
7. Jag gick ner [se Jona 1:3, 5] till bergens botten, jorden med hennes stängsel var omkring mig för alltid. Likväl tog du mig upp ur djupet, Herre min Gud (Jahve Elohim).
8. När min själ (mitt liv) tynade bort i mig kom jag ihåg Herren (Jahve) och min bön till dig, till ditt heliga tempel.
9. De som ser på lögnaktig fåfänglighet (värdelösa tomma ting) överger sin nåd (omsorgsfulla kärlek). [De byter bort den nåd de fått genom att inte ta vara på den utan istället ägna sig åt ytlighet.]
10. Men jag ska offra till dig med en tacksam röst. Det jag har lovat (gett min ed på) ska jag betala. Frälsningen tillhör Herren (Jahve).”
11. Herren (Jahve) talade till fisken och den spydde upp Jona på det torra. [En del tolkar vers 2 och omnämnandet av Sheol, som om att Jona är död för att sedan återuppväckas när han kastas upp på land. Verserna antyder dock att Jona är vid medvetande och ber. Han beskriver upplevelserna av att vara nära drunkningsdöden – hur det känns att vara i dödsrikets (Sheols) innersta buk. Jona upplever dödsångest och kanske är han stundvis avsvimmad. Att Jona i vers 7 beskriver hur han sjönk till bergens grund och att jordens bommar slöts kan betyda att han sjönk till botten, men det kan också vara en beskrivning av hur han tror sig nå dödsriket eftersom den allmänna uppfattningen då var att Sheol (de dödas plats/graven) var beläget i jordens innersta. Därifrån lyftes han mirakulöst upp av en fisk! Sheols buk är inte samma sak som fiskens buk. Fiskens buk blev räddningen från Sheols buk. Sheols buk är egentligen utan återvändo, medan fiskens buk representerar en räddning och en trygg väntan på fullständig räddning, en återgång till livet – en ”uppståndelse”. Även i detta stycke ser vi parallellerna med Jesu tid i graven innan uppståndelsen.]